7 oktober 2013

Blåser det SL? Slakta några bussförare!



Jag kan inte annat än att tycka att SL – och ibland även deras upphandlade utförare – har smaklöst dåligt omdöme när det kommer till personalpolitik. Möjligen har det att göra med att gruppen som får utstå eländet är lätta att ersätta. Hur som helst lyser synen på medarbetarna igenom, allt som oftast.
Det värsta exemplet var nog i vintras. Minns ni när ett tåg på Saltsjöbanan skenade iväg, förbi bommarna vid slutstationen och rakt in i ett bostadshus? Det tog inte lång tid förrän man la skulden på en städerska. Trots att det lät fullkomligt osannolikt bekräftade man ut att hon skulle ha fått lust att busköra mitt i natten, tagit tåget och satt fart mot stoppet med livet som insats. Det fick givetvis medierna att spekulera i hennes mentala hälsa, medan hon kämpade för sitt liv på sjukhus. Det visade sig senare att hon var oskyldig, men först efter att bilden satt sig att hon var en galen kvinna med dödslängtan. Hur det har drabbat henne och hennes familj vet jag inte, men jag kan föreställa mig att det har varit ett helvete.
Trots den läxan fortsätter SL att skylla på sin – eller utförarna Nobina, Keolis och Arrivas – personal när det blåser. Eländet med reskassan, och felaktiga debiteringar, berodde enligt dem på att bussförarna inte förstod systemet. Det är möjligt att de inte gör, men varför skulle just bussförarna förstå systemet när ingen annan heller gör det. Kanske har några bussförare fått utbildning men inte alla. Jag har fått bekräftat av bussförare själva som säger att de fått information som är helt annorlunda och motsatt mot den information som lämnas av SL-center.
Det finns fler dåliga exempel, där scheman är så tighta att man inte ens får en kisspaus. Och det är bussförarna som hålls ansvariga för att tidtabellen inte hålls.
Nu i veckan ondgjorde sig SLs informationsansvarige för bussförare som vägrade släppa på rullstolsburna passagerare. Det hon sa mellan raderna var att ”vi har utbildat dem, men de förstår inte eller är lata”. Självklart är vi många som förfäras över att de som redan har svårare att ta sig fram blir kvarlämnade på trottoaren. Men innan man hänger ut bussförarna som ointelligenta och bekväma kanske man kan börja med att ställa sig frågan varför.
Sanningen är att många – förmodligen de flesta – hållplatserna inte är tillgänglighetsanpassade. Busschaufförerna, som förvisso fått utbildning, berättar att både hållplatserna och ramperna måste förbättras. Och att få på en rullstol på bussen ofta kräver riktigt tunga lyft, som alla inte orkar.
Slutsatsen för min del blir att det krävs tillgänglighetsanpassning, resurser och verktyg för att rullstolsburna ska kunna åka buss. Det är dyrt. Och när pengarna inte finns är det lättare att skylla på dumma och lata bussförare. Klassisk härskarteknik och urdåligt ledarskap.
Vem f-n vill vara busschaufför när man ska bära hundhuvudet för allt elände SL hittar på?